Pulkbacke

Sitter här och lyssnar på Gavin DeGraw och känner en stor längtan efter att åka madrass.

Imorgon får jag äntligen vara med Jens, han kommer vid två... tror jag.

Läser ju en bok som heter syskonkärlek, sånna böcker är riktigt plågeri för mig, jag vet inte varför men det känns som att jag är med i boken. Jag vet inte hur många sånna böcker jag har läst, jag får ont i hjärtat varje gång men ändå kan jag inte sluta läsa dom.Jag tillåme gråter, kan man änns gråta till böcker? tydligen jag gör alltid det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0